Nu befinner jag mig i en del av mitt liv som jag känner att allt blivit bra efter all skit jag vart med om med all skit menar jag min mammas bort gång och långvariga svåra sjukdom. Men en sak jag lagt märke till är att jag förlorat många vänner på denna resan som jag kallar det. "Folk" som jag kallar dem här .. folk förstår tydligen inte hur man mår efter en sån här händelse! Folk tror man orkar ta beslut själv som man egentligen inte orkar!! Kan ta ett exempel jag stört mig mest på! Tex folk som ringt smsat mailat skrivit på fb och vill ses och säger att MAN (detta fallet jag) ska höra av sig om man vill prata eller ses! Men kan säga så här 1. man vill inte störa folk! 2. man vill inte lägga sina problem hos sina vänner 3. man har ingen ork att fatta egna beslut 4. man glömmer av vilka som vill ses eller prata kanske låter konstigt men så är de. Kan säga så här jag har en minnes lucka på ca 2-3 månader har ingen aning om vad jag gjort under denna tiden! Men de jag vill ha sakt är att jag hade velat att folk hade hört av sig till mig, kommit hem till mig ringt mailat smsat och pratat med mig och frågat ut mig! Om hur jag mår vad jag gör och säga att vi ska ses på tex måndag mm och istället för att säga så här : hör av dig när/om du kan ses. och har märkt att efter mammas begravning vet jag vilka mina verkliga vänner och familj/släkt är! Många som inte har hört av sig även om de vart min släkt. Tycker det är skamligt! Vuxna människor som inte ens hör av sig efter en sån här händelse! Min mamma dog ung ! Endast 48 år gammal! Och levt med en dödlig sjukdom i totalt 10 år och de har känts som "folk" undvikit henne och mig under hennes sjukdoms tid då hon/ jag kanske hade behövt allt stöd i hela världen!!! Jag vill inte bara klaga på allt jag vill även tacka alla som hjälpt min mamma och stått vid hennes sida och stöttat henne då hon vart ledsen hjälp henne med saker och så vill jag tacka alla som fick mig livet åter!!! Jag vill tacka min sambo Jakob! min mammas väninna och nu min vän Anette och hennes man Ali!! min mammas vän som hon känt i alla år Pia och hennes man Hasse!! Min underbara vän Jessica! Lena och Micke som hjälpt mig med så mycket efter mammas bortgång och gjorde hennes filmkvällar med er så fantastiska! Och mammas sambo Essis !! Min vän Maria som åkt från Ale i ur och skur för att vara med mig ibland bara 1 timma! Min bror ! Min pappa ! Min kurator på um tack till Cancerfonden som gett mig mycket stöd! Alla Ni! Ni är dem bästa!!! Tack för all hjälp tack att ni funnits där för mig och min mamma ni förtjänar medalj!!!